Ett öde, eller ett missöde?
Igår kväll fick jag, Glenn och Natalie för oss att vi skulle köpa chips så vi gick till macken. Eftersom jag hade Hallon stannade jag utanför medans de gick in för att handla våra chips. Då valet av smak kändes som en högst relevant fråga började jag ropa in mina ideér om vilka chips vi skulle ha genom de öppna skjutdörrarna. Dessvärre har sådana skjutdörrar en irriterande liten vana att stängas ganska fort, min observationsförmåga var dock inte lika snabb så jag fortsatte med mina instruktioner om vilka chips vi skulle ha. Att jag i själva verket stod och pratade med en stängd dörr tog det tills Natalie och Glenn skrattandes handlat färdigt för mig att förstå.
Man kan inte lyckas jämt!
2010-02-07 @ 12:11:03 Permalink Jojjo Kommentarer (1) Trackbacks ()
